Hjärtligt!

Glad Alla hjärtans dag! Härligt att den infaller på en lördag i år så man kan fira lite extra bara genom att göra sådant man tycker om, tillsammans med dem man tycker om: ta sovmorgon, äta långfrukost, pyssla lite hemma, fixa hjärtbakelser och äta middag på tu man hand! Jag fick en underbar rosbukett av S redan igår kväll (på så vis blev det en extraförstärkt fredagskänsla!) och idag åt vi alltså hjärtformade bakelser till eftermiddagsfikat.

En ganska enkel bakelsevariant: sockerkaksbotten som man stansar ut hjärtan ur med en pepparkaksform, sen lite halloncurd på det (går lika bra med hallonsylt) och på toppen rosafärgad whipped cream cheese frosting, som är vispad grädde blandad med färskost, florsocker och vanlijextrakt. Hittade även lite rosa hjärtformat strössel som jag strödde över. Strösslet var godast tyckte F!

Vintersol och småpyssel

Såna här dagar kan jag nog tycka om vintern lite grann. Strålande sol på vit snö och bara någon minusgrad. Det är bra. Det tråkiga är bara all lägen däremellan: snöstorm, slask, ishalka, snöblandat regn, iskallt och modd. Hur det än är så upplever jag att dessa mellanlägen inträffar oftare än den perfekta vintedagen, som idag. Men idag passar jag på att njuta! (Vilket inte innebär att jag är ute hela dagen och åker skidor och sitter i någon snöddriva och dricker kaffe ur en termos, nä, nä. Det innebär att jag har tagit en promenad i vintersolen som ett skönt avbrott i mina inomhusaktiviteter.)

Lite småpyssel står på agendan idag; byta gardiner i vardagsrummet, sy ett nytt överdrag åt dynan på bänken i köket och måla om kökspallen, som inte har varit grön särskilt länge, men jag insåg snart att den gröna färgen var fel - ljusgrått ska det ju vara!

 

Igår var jag på Ikea (för att bland annat köpa de nya gardinerna som ska sättas upp idag) och där hade de en massa härliga lökväxter! Jag köpte både krokus och hyacinter. Känns så härligt med lite försiktigt växande grönt så här års! Krokusen trycket jag ner, medelst en del våld, i vasen Ensidig (även den från Ikea), de vita ljuslyktorna är så gamla att jag har glömt var jag köpt dem, men stjärnljusstaken i koppar är alldeles ny, inhandlad hos In my house.

 

 

 

 

 

Afternoon tea

I fredags hade vi anledning att fira så eftermiddagsfikat blev av det lite finare sorten. S fick sin lagerkrans vid doktorspromoveringen och efter det bjöd vi på afternoon tea hemma hos oss. Jag tycker att det ska vara små fina bakverk då, vilket ju genast leder till lite mer pill och fix. Men det är ju kul också att göra det där pillriga!

Jag fick ihop tre sorters bakverk: chokladsnittar, hallontartletter och citron- och passionsfruktsrutor.

Chokladsnittar är väldigt enkla att göra och jag tycker att de är supergoda! Här finns ett bra recept. Hallontartletterna är en stor paj i ursprungsreceptet, men det går ju lika bra att göra små (fast det är mer pillrigt då, som sagt var). Man gör egen halloncurd och fyller pajformarna med och det var första gången jag gjorde sån. Inte så svårt och resultatet blev väldigt gott. Receptet kommer från Roy Fares bok Sweet. De små rutorna med passionsfrukt på är i ursprungsreceptet en rund, hög tårta, men jag hällde all smet i en liten rektangulär form istället och la all fyllning ovanpå och skar sen små fyrkanter. De blev så där härligt sötsyrliga! Receptet kommer från Louise´s spis.



Fått mycket gjort!

Lördagen blev en riktigt seg dag. Efter att ha varit i badhuset med F på förmiddagen var jag som i halvkoma resten av dagen. Vad är det med badhusbesök som gör en så trött? Det blev mest läsning i soffan, lite vardagsgöromål som tvätta och diska, och fika så klart. Jag testade årets komet: semmelwrap! Faktiskt väldigt god, men kanske inte så där att jag skulle köa en timme för den... Det är liksom svårt att slå originalet :-)

Idag blev det en väldigt mycket mer produktiv dag! Jag skrev en lång att göra-lista redan igår kväll när jag kände mig överslö eftersom jag hade gjort för lite. Jag gillar att slappa, absolut, men max i en timme eller så, sen behöver jag få fixa och dona. S påstår att jag är rastlös av mig och det verkar som att han har rätt. Listan började avverkas imorse och innan lunch var nästan hälften av alla saker överstrukna!

Nu när det snart är läggdags är det faktiskt bara en sak kvar på listan: att boka hotell i Göteborg på midsommarafton. Mer om det sen. Idag tog jag tag i en tygbit som jag beställde förra året, typ precis vid den här tiden när samma göra om-vind drog genom mig. Det skulle bli ett kuddfodral men någonstans tog orken slut. Idag blev det ett kuddfodral!



 

Tyget kommer från sidan Spoonflower där det finns hur mycket tyg och tapeter som helst, designade av "vanliga" människor! Nu hittar jag tyvärr inte just det här tyget, men en designer som har många liknande fina tyger är Holli Zollinger.

 

 

Men alltså, vad gjorde du mer då? Sy ett kuddfodral är ju bara en sak! Just det, jag bakade en sockerkaka och minipajer också, tog en promenad, gjorde ett födelsedagskort, städade badrummet, lagade F:s overall, köpte lite fina grejer på nätet och började det stora arbetet med att sätta in förra årets kort i fotoalbum (ja, jag gör sånt - gillar att vara analog ibland).

 



Att hitta sin stil

Det här med att förnya, göra om och fixa i ordning; känslan som kommer som ett brev på posten när ett nytt år börjar, har hållit i sig om än med något minskad kraft. Hittills under januari månad har jag handlat fyra nya kuddfodral på nätet. Tre av dem (de som redan har landat i brevlådan) visade sig vara fel. Det fjärde är på väg från Sydafrika och även om jag inte har sett det ännu så är jag bombsäker på att just det kuddfodralet kommer att vara rätt.

Hur blev det så här? Tre kuddfodral i onödan? Först och främst ser jag dem inte som onödiga för på något vis, någonstans, kommer de att hitta sin plats. Men svaret på frågan om hur det blev så här stavas "ohörsamhet". Jag lyssnade inte tillräckligt mycket på mig själv, min röst som ville berätta om min stil. Jag ville förnya och då också kanske hitta en ny stil. Men jag behöver ju ingen ny stil. Jag har min väl utprövade stil sen väldigt många år tillbaka. Det går ju att förnya inredningen men ändå behålla kärnan. Det var det där jag inte riktigt lyssnade på i min nyårsiver. Så jag ville hänga på trenden med det lite mer bohemiska, orientaliska och köpte därför två underbara kuddfodral från Turkiet, gjorda av gamla kelimmattor. Härliga färger, rejält tyg, men helt fel i min soffa. Jag är ju inte bohemchic och inte heller särskilt förtjust i mustiga färger som vinrött och brunt.

När jag tänker efter på min inredningshistoria så har den självklart varit brokig, men det har funnits vissa saker som gått som en röd tråd ända sen jag var typ tio år och fick börja bestämma lite själv över hur mitt rum skulle se ut. Alltid mycket textil - en mjukhet i inredningen är viktigt. Gröna växter och blommor (som visserligen var gjorda av plast eller en torkad variant vid vissa tillfällen). En hel del småprylar samlade på olika ställen - avskalat är inte min grej. Alltid ordning och reda. Ganska "hemvävt", inte lyxigt eller svulstigt på något sätt. Svart och vitt har ofta funnits med. Så varför ändra ett vinnande koncept?

Jag hittade min stil för ganska längesen. Jag vet vad jag gillar. Jag måste bara komma ihåg detta. Ta det lite lugnt när otåligheten att få fixa om kommer svischande. Vänta en dag eller två innan jag trycker på "Köp-knappen".

 

En underbra rosa lilja! I januari blir jag alltid förtjust rosa. Rosa är en fin färg, men det är inte "min" färg. Den här gången lyssnade jag på detta tydliga budskap från mig själv och nöjde mig med några rosa blommor (Två rosa kuddfodral ligger oanvända i garderoden sen förra januari. Då lyssnade jag uppenbarligen inte lika noga.)

 

 

Ledighet ger mig kli i fingrarna

I förrgår var första dagen tillbaka på jobbet efter julledigheten. Känslor kring det? Jovars, helt okej känslor faktiskt. Bortsett från att det kändes helt sjukt att kliva upp halv sex på morgonen, så var känslan övervägande positiv. Igår blev den ännu bättre för då fylldes skolan av elever! Idag var det också bra eftersom det är fredag :-)

De här kvällarna efter dagarna på jobbet har varit rätt sega och gäspiga, så när jag egentligen borde ha avslutat stora omgörarprojektet här hemma, så har jag mest legat under en filt i TV-soffan. När vi kom hem från Skåne efter nyår satte jag nämligen igång med att röja, städa, plocka bort, byta plats och plocka fram. Den känslan kommer nästan alltid efter en längre tids ledighet. Jag får kli i fingrarna och måste få ta tag i saker, fixa och göra fint! Så alla julsaker förutom adventsstjärnorna i fönstren har plockats bort, lite nya saker, framförallt ett helt gäng gröna växter, har inhandlats och en stor omflyttning av sakerna i Stringhyllan påbörjades. Denna omflyttning skulle ju såklart behöva slutföras, men inte just nu. Inte igår kväll. Inte ikväll. Till helgen har jag kanske ny kreativ energi?

Å, klorofyll!

 

Okej, en liten summering av året som gått... (och lite glitter)

Första dagen på det nya året och jag tänker att jag för en gångs skull ska sätta mina tankar kring detta på pränt. Många bloggare sammanfattar hela 2014 i långa stycken och skriver många meningar om förhoppningar och löften inför 2015. Det är inte riktigt min grej. Jag gör små reflektioner lite här och där och jag ger sedan flera år tillbaka inga nyårslöften. Alltså inte så mycket att skriva om eftersom korta, osammanhängande tillbakablickar inte är så kul att läsa. Men jag gör ett undantag. Förutom det där med nyårslöften, för det blir det inga. Varför skulle en massa nya vanor och handlingar börja just idag?Här kommer då en något längre och lite mer sammanhängande reflektion kring 2014.

Jag insåg att jag är en bra lärare. På riktigt. Jag insåg också att jag har väldigt mycket mer att utveckla inom min yrkesroll. Jag tänker att det hänger ihop. "Ju mer man vet desto mer vet man att man inte vet". Lite så. Mitt inredningsföretag fick därför läggas på hyllan en stund för att jobba 100% med lärandet (både mitt eget och andras). Det kändes helt rätt och var egentligen inget storslaget beslut utan mer en naturlig följd av hur saker och ting har utvecklat sig. Inredning kommer fortfarande vara ett otroligt stort intresse och på ett sätt är det faktiskt roligare att ha det som ett sådant än som ett jobb. Mycket mer avslappnat och fritt.

Jag har blivit mycket känsligare och mer känslosam. Är det kanske till och med samma sak? Jag uppfylls oftare av ont i hjärtat och andningssvårigheter när jag tänker på eventuella hemskheter som kan hända barn. Mitt barn. Artiklar om ensamkommande flyktingbarn från Syrien och familjetragedier i tsunamins spår (tio år senare är dessa mycket svårare för mig att hantera) får jag lägga ifrån mig mitt i och ta djupa andetag. Mitt hjärta är mer öppet på något sätt och då tar sig ju människor lättare in. Mina elever till exempel. Som jag alltid haft en professionell distans till och fortfarande har, men nu för tiden kan jag känna gråten i halsen när de sjunger på skolavslutningen, kämpar halva nätterna för att få bra betyg, känner ångest inför framtiden, bråkar med föräldrarna och säger galet kloka saker. Jag är så privilegierad som får vara med dem en bit på deras livsresa.

Där tar det slut på nyårsreflektionerna. Nu blir det bilder på nyårsdukningen i stället! På ett sätt borde detta "ytliga" också finnas med i reflektionerna, för utan pysslet med blommor, bakandet av kakor och det intensiva läsandet av inredningstidningar och -bloggar så skulle förra året inte ha varit så kul. Jag kan njuta så otroligt av en bukett fina blommor, ni vet när kompositionen bara är så där underbar, så jag får lyckopirr i kroppen! Och lyckopirr behövs verkligen i oss människor, som en ständigt återkommande vitamininjektion, som tar bort vilket novembermörker eller kassakösväntande som helst!