Ryckig

Ibland får jag ryck. Ni vet, man kommer på en idé och så bara måste man genomföra den på en gång. Inte? Jo, en del av er tror jag absolut får såna ryck. Andra har väldigt lite förståelse för vad dess ryck innebär. S, till exempel får sällan själv såna ryck, men visar tacksamt nog stor förståelse för mina.

Jag har ägnat en del tid, den sista tiden, åt att försöka hitta en klänning att ha på skolavslutning och svärfars 70-års fest. Detta har visat sig vara lite svårt. Snyggingen jag beställde från Zara var för liten och genomskinlig då den saknade foder. Lördagens mastodonttur på stan resulterade i noll klänningar. Tanken att ta någon av de klänningar som redan hänger i garderoben blev allt mer tänkbar. Men något nytt som piffar upp en gammal klänning behövdes ju ändå! Ett snyggt halsband t.ex. Hittade ett riktigt häftigt på Etsy som jag tänkte beställa, men sen kom jag helt plötsligt på den briljanta idén att göra ett eget halsband!

Jag satte igång direkt och två timmar senare var det färdigt. Om jag ska ha det på skolavslutningen och svärfars 70-års fest? Troligtvis inte. Det visade sig inte passa så bra när allt kom omkring. Nu hoppas jag i stället på klänningen som jag skickat min far (!) att köpa i Norrtälje eftersom den inte fanns här i Uppsala. Jag säger då det...