Förgänglighet

Den här underbara försommaren som har kommit över oss gör mig varm in i själen! Är det ens möjligt att det kan vara så grönt och grönskande? Det känns nästan overkligt ibland. När delar av släkten var samlad i helgen kom frågan upp hur man ska göra för att ta tillvara på den här tiden ordentligt. Svågern svarade att han fotar och på så vis bevarar och förlänger känslan. Jag fotar också, men mitt främsta vapen är nog ändå att se till att lite av grönskan även finns inomhus. Så nu står några kvistar syrener på bordet i vardagsrummet. Även om de slokar efter typ tjugo minuter så finns doften kvar och just dofter är ju experter på att framkalla minnen och känslor. På så vis får jag det förgängliga att stanna kvar en liten stund till.