Ett hem för keramik

På fönsterbrädan i vårt sovrum står en brun- och gråaktig blandning av loppisfynd. Tidigare gick vaserna och skålarna främst i blått där på fönsterbrädan, men i ett litet göra om-rus, byttes de snabbt ut. Det var dags för några andra att få komma fram ur gömmorna eller få miljöombyte.

Jag älskar gammal keramik! Det är en sån där sak som jag bara köper utan att tänka efter så mycket (det och inredningstidningar). Ser jag en fin vas så åker den med hem, även om skåpen redan är fulla av liknande vaser. Det är något med deras form och färg som tilltalar mig så oerhört. Det är främst former och färger från 50- och 60-talet som jag faller för. Inget speciellt märke, även om Upsala Ekeby så klart är en favorit. Men jag är ingen snobb. Jag vet att det på undersidan av någon av dessa vaser som jag har fyndat, står inristat "Eva -86". Så det är inte alls någon genuin 60-talsvas, utan en som är drejad av någon Eva på 80-talet. Underbart!

 

 

En favorit bland Upsala Ekeby-grejerna: Serien Corso av Ingrid Atterberg. Denna lilla mugg med fat hade jag turen att hitta i en ännu inte uppackad låda på Gröna ladans loppis på Österlen.  Den var inte prissatt vilket skapade en del nervositet hos mig, men mannen sa "sextio kronor" och vips så var den såld!

Bakom, till vänster skymtar en halv vas, även den gjord av Ingrid Atterberg. Visst skulle jag vilja ha en hel, för de är väldigt fina med sina långa halsar, men då hade jag inte fått den för 15:- och den hade inte heller haft ett lika stort behov av omhändertagande. Denna lilla trasiga vas får ett helt liv i samlingen hemma hos mig! Man måste tänka lite så också, även om det "bara" handlar om keramik.